Kollaps
Ursch är fortfarande sliten sen igår. Lördagen blev det lite för mkt alkohol. Vi kom väl hem efter 4a på morgonen men vi somnade kanske vid 5. Det var inte meningen att vi skulle dricka, vi skulle ju bara ut till Grönqvist för att bara sitta och ha trevligt men såklart så kommer Hg med den bästa ideén att ni kan köpa ett flak öl av mig och inte tacka jag nej heller men det flaket varade inte länge. Men jag hade jätte trevligt iaf och jag och baby bråkade ingenting! helt jävla otroligt =) Men igår kände jag verkligen att Nej nu vill jag inte dricka nån fler kväll, att man inte tänker på hur man mår dagen efter men jag sa till Micke att hur ofta är det vi är ute och har trevligt med dina vänner?
Aja idag är det en dag att jag bara vill bryta ihop. Jag har just fattat ett jobbigt beslut som jag kommer fullfölja men det kan nog ta sin tid, mkt funderingar hur, var och när? sen då? Känns som att detta beslut kommer göra att jag kommer till en djup depression som jag inte vet hur jag ska ta mig ur sen. Men detta är något som måste ske, detta går inte. Jag har sagt det så många gånger att NU men då "fegar" jag ut för jag får panik. Men det löser sig men jobbigt är det. Pratade med Bettan och hon sa att du har tagit dig ur värre grejer så detta fixar du lätt. Så skönt att efter alla dessa år, jag flyttade till dom när jag var 12 och sen flyttade jag igen men sen kom jag tillbaka till dom, med allt bråk och jävulskap som jag har ställt till med så förstår jag inte varför dom fortfarande finns kvar, hjälper och stöttar .. är det så en familj eller förälder ska vara? det är så ovant, konstigt. Inte ska personer hjälpa mig, det är ju jag som ska! Det är stor skillnad på Bettan och Peder och min moder .. men tror att min "älskade" moder inte har vuxit upp som hon ska. En förälder är en person som säger NEJ och kommer med lite kompromisser. Allt sånt här är också sånt som gör att jag får panik. Hur kan en person som säger att den älskar en såra en så fruktansvärt och man accepterar det, det är så FEL! Ursch vad jag börjar fördjupa mig i saker som inte intresserar er men det skiter jag i. Ni läser ju min blogg av en anledning.
Skönt att få lätta på sitt hjärta ibland.
Aja idag är det en dag att jag bara vill bryta ihop. Jag har just fattat ett jobbigt beslut som jag kommer fullfölja men det kan nog ta sin tid, mkt funderingar hur, var och när? sen då? Känns som att detta beslut kommer göra att jag kommer till en djup depression som jag inte vet hur jag ska ta mig ur sen. Men detta är något som måste ske, detta går inte. Jag har sagt det så många gånger att NU men då "fegar" jag ut för jag får panik. Men det löser sig men jobbigt är det. Pratade med Bettan och hon sa att du har tagit dig ur värre grejer så detta fixar du lätt. Så skönt att efter alla dessa år, jag flyttade till dom när jag var 12 och sen flyttade jag igen men sen kom jag tillbaka till dom, med allt bråk och jävulskap som jag har ställt till med så förstår jag inte varför dom fortfarande finns kvar, hjälper och stöttar .. är det så en familj eller förälder ska vara? det är så ovant, konstigt. Inte ska personer hjälpa mig, det är ju jag som ska! Det är stor skillnad på Bettan och Peder och min moder .. men tror att min "älskade" moder inte har vuxit upp som hon ska. En förälder är en person som säger NEJ och kommer med lite kompromisser. Allt sånt här är också sånt som gör att jag får panik. Hur kan en person som säger att den älskar en såra en så fruktansvärt och man accepterar det, det är så FEL! Ursch vad jag börjar fördjupa mig i saker som inte intresserar er men det skiter jag i. Ni läser ju min blogg av en anledning.
Skönt att få lätta på sitt hjärta ibland.
Kommentarer
Trackback
